God afton.

Jag vet att jag vare seg den sista tiden på skriva, men har inte haft något att få ur mig om. Det har kliat i fingrarna men det är totalt stopp i hjärnan så därför har det bleve lite och konstiga inlägg.

Här kommer nog något konstigt igen, men jag tyckte fan de var på tin att jag fick visa upp att jag är inte så jävla naiv.

Min Coca-Cola gud John Pemberton, altså han som gjorde drycken, gjorde ju kokaindrycker, och hallå, kolla på namnet. Coca....ine? Cocaleaves... very well.. Lite snabb info om just den droger och dessa historia, men det är det sista som är anmärkningsbart. Finns även fler intressanta namn med i bilden.

Have a fucking nice reading!

"1859: nytt ämne – ”ofarlig kur mot melankoli”

En dag år 1859 fick den unge kemisten Albert Niemann från Göttingen en liten bunt kokablad på sitt bord. Provet hade anlänt från Peru, där man visste att fattiga indianska arbetare tuggade bladen för att glömma vardagens svårigheter. Andra europeiska kemister hade utan framgång försökt extrahera bladens narkotiska ämne, men Niemann klarade uppgiften. Han kallade det nya ämnet kokain och marknadsförde det som ”näring för nerverna” och ”en ofarlig kur mot melankoli”.

Den unge psykoanalytikern Sigmund Freud rekommenderade drogen, och år 1885 skrev författaren Robert Louis Stevenson sin roman Dr Jekyll och Mr Hyde på sex dagar medan han gick på kokain. Den riktigt stora spridningen av drogen kom runt år 1863, när kokainhaltiga drycker lanserades på marknaden. Den första hette Vin Mariani, ett bordeauxvin med kokainextrakt. Sedan kom J.S Pembertons kokaindryck Ideal Tonic. Han lanserade även Coca-Cola."

Källa: http://varldenshistoria.se/kokain-naring-for-nerverna

Hittade en liten rolig grej. Klarar du av att lösa den?

Hej där alla läsare.

Här kommer ett annolunda inlägg, jag tänkte se om det finns några läsare där ute som känner att de behöver något nytt i sin garderob.

Jag har ett restlager från firman jag hade, och nu vill jag få bort det.

Det är märkeskläder for real, eftersom jag hade en butik.

Tjejer:

FOX; Dunmore l/s Knit Pullover, stl. XL
 

Nikita, kortärmad skjorta, stl. S

FOX; Network Tank, stl. M

Nikita, Grafisk top, stl. XS & S

Jag lägger ut lite kläder för killar vid ett senare tillfälle.

Är du intresserad av någon av dessa, skriv en kommentar/gästboksinlägg med din mailadress för mer info. Alla sådana godkännes av mig innan de läggs ut så det är inget som okända behöver se.

Ciao

Nu ligger jag framför datorn igen och skriver en massa strunt.

Ja, jag är nog ganska full med strunt. Men skoj äre. Om inte annat så äre ganska avslappnande att man får vräka ner en massa ord, som bilda meningar till ett inlägg som du nu ska läsa.

Jo jag vet att jag är dryg.

Jag har nu jobbat en delad tur idag så nu ska jag varva ner somna och sen vakna klockan 6.15 för att göra sig klar att göra en till dag på jobbet. Ja, hoppas att inte det blir alldeles för kallt imorn. Utan det räcker med dessa -10 som det var idag. Det nog så kallt ändå. Speciellt då man får sån himla värk i kroppen pga kylan. Men det är nog mycket som en vän till mig sa, att jag saknar nog vitaminer i kroppen.

Meeeen äääärsch. De var väl inte hela världen.

Nä god natt på er tokar.

Goddag!

Nu sitter jag hemma efter att har jobbat några timmar på morgonen.

Det är en vacker dag idag med, men inte alldeles för kallt ute. Det är ju skönt, då slipp man ju dö så fort man ska sticka ut näsan. De har inte blivit så mycket sömn ändå inatt, eftersom jag fastnade i The Day After Tomorrow, så då gick de ju inte att somna. Var ju så spännande, fastän man har sett en gång förut. Ja vissa filmer har en viss benägenhet att få en att sitta med uppspärrade ögon.

Nä undra om jag ska ta och göra nån onytta här hemma.

Kan ju behövas göras nånting tills det är dags att dra sig ne rpå jobbet igen.

Ha det! Ciao!

God afton.

Jag sitter nu och jäser framför tv'n och datorn. Jag har jobbat en kväll så nu ska jag bara varva ner innan sängen kallar mig.

Daniel ha vare förbi och surrat lite granna, och så hade han med sig lite mat så jag har fått stoppa lite mat i magen. Gott vare, och de behövdes. Jag är jävligt dålig på att äta ordentlig mat, de erkänn jag, men äärsch, jag klarar mig.

Det har vare en rätt skön afton på jobbet. Det är ganska skönt att man inte bara behöv stressa, utan även kan få känna att de händer saker utan att behöva halvt dö på kuppen. Nä, kanske att ta i, men jag tro alla som jobbar, oavsett vilket yrke, tycker att det ska vara lagom tempo. Är det för mycket då blir man inte direkt fokucerad, och äre för lite, då blir man bara slö och slapp.

Nä idag känns faktiskt livet rätt trevligt. Dagen började otroligt segt och jag kände inte alls för att stiga upp, men en dusc och att komma ut i kylan gjorde saken bättre. Sen att få träffa människor som är glad och surrsjuka och uppskattar att man finns, fick en att piggna till lite mer. Sen så klart, kaffet. Utan kaffet hade jag nog gått som en zombie.

Sen när det var dags att sluta jobbet och börja gå hem, kände jag suget efter cola och ostkrokar. Jag drömde mig bort att få ligga i Von Ankas pengakammare fast man byter ut perninga till ostkrokar. Ja tänk om man kunde ha ett sånt rum, med en trampolin som man kan hoppa rakt ner i ostkrokar. Vilken lyx! Mmmmmmmmmmm

Nu önskar jag er alla en god natt, för nu blir till att byta om till nattsärken och hoppa ner i sängen, knocka kudden, och dra mitt gamla täcke över yga.  Nighty night, let the bedbugs bite!

Chockbesked efter chockbesked.

Det är så ofattbart. Jag sitter hemma och de senaste dagarna har jag vare näst intill överlycklig för hur långt jag kommit, men ikväll då den sista chocken kom till mig så kan jag inte hjälpa att låta tårarna rinna ner för min kind.

Först ut denna månad vare en herre som gått vidare, som jag inte var förvånad över att de skulle ske, men jag tänker ju trots allt på de närstående.

Sen igår fick jag besked om att min dagmamma som jag hade i mina unga barndomsår också gått vidare. Chocken blev stor, och jag har tänkt på henne sen dess. Jag minns henne som en sträng men rättvis dagmamma och det kändes ändå alltid bra att vara där. Jag var trygg där. Så det är ofattbart att hon inte finns kvar.

Så ikväll, bara för en stund sen, fick jag veta att en dartare också gått vidare. Jag kan inte tro att det är sant och i mitt inre hoppas jag ju på det. Så tre stycken på mindre än en månad. Ja min förbannade trefaldighet är inte alltid rolig. Minnena snurrar runt just nu inne i huvvet på mig. Jag minns att det sista jag sa till dartarn, var att han skulle sköta om sig. Han var en spillevink, och han tyckte om att sjunga på gamla bonnavisor minns ja. Han älskade att bjuda och främst juda på sigsjälv. DHDC har nu tappat en medlem och än mer en vän.

På vita små moln
Jag blickar ut över världen.
På vita små moln
Jag skänker dig tröst.
När hoppet är alldeles nära
Jag kommer ner på vita skinande vingar
Att trösta en gråtande vän.

På vita små moln
Bevakar jag dig alltid.
På vita små moln
Du ser mig där uppe.
När mörket faller
Beskyddar jag dig från all världens ondska
Från de små elaka trollen som gör dig ont.

På små vita moln
Väntar jag efter dig.
På små vita moln
Ligger jag i väntan.
Snart en dag du kommer hit
Hälsar på mig och gör mig sällskap
Men den dagen, ska jorden gråta många tårar.

Jag behöver egentligen sova men nu surrar det på tok för mycket i mitt huvve, och jag vet inte om kroppen kan få ro att somna just nu. Jag har tv'n igång och musiken i örat. Nä jag vet inte vad jag ska skriva nu så jag tro jag avrundar här.

Mina tankar går åt alla närstående!

Vila i frid

Jag halvligger i soffan med laptopen i knät och Lef G Persson på tv'n.

Jag har precis proppat i mig en stor portion med lax, mos och sås. Jag har som värk i ena benet pga av att jag är kall om den och lite småvärk i ryggen för man har sutte som ett åslapp hela dan och på lite halvspänn. Ja jag vet att jag fortsätter vara som ett åslapp är nog inte det bästa jag kan göra men jag är slapp och lelös känns de som.

Jag har gjort ett drygt 10 timmars arbetspass i dag, men de ha vare väldigt soft.

Största delen av bestått i att sitta och vänta och åka bil.  Som vikarie så kan man få göra lite andra saker än att bara springa runt och serva sina underbara pensionärer, man får även hjälpa till att serva sina kollegor och vara följeslagare. Ja ta nu inte illa upp för att jag skrev att serva sina kollegor, de var mest en trevlig grej idag i ändå väntans tider och jag tror att det uppskattas. Man behöver trots allt vara vänlig emellanåt.

Ja detta med service. Det är något jag tycker är skoj. Som, jag tycker om att kunna lägga en liten extra finish när jag värmt upp mat åt de som behöver den hjälpen, med att ta en bit hushållspapper och vika den på mitten och lägga besticken på. Det ser trevligare ut och det får något att torka munnen med om det skulle behövas. Jag vet bara själv hur man kan söla runt. Jag tycker om när folk trivs, och jag blir lätt slut i huvvet då inte det finns nån typ av ordning. Ja ja, jag ser hur det rullar i huvvet på er som känner mig med mitt stökiga hem, men tro de eller ej så har jag ofta en struktur i mitt kaos. Det är mitt kaos har blivit överhängset som jag släpper helt och då orkar jag definivt inte med. Sen är jag nog mer strukturerad när det kommer till en arbetsplats som ska delas av andra. då blir verkligen den saken att "var sak har sin plats" viktig. Ja undra hur många gånger mina föräldrar inte tjatat på mig om just den meningen.

Men om jag får, så jag har blivit något bättre med att försöka plocka efter mig här hemma. Jag är långt i från duktig, de erkänner jag, men plötsligt händer det. Och jag försöker hela tiden hålla koll på mina papper. Ja dessa är nog mest viktig att jag vet vars de är.

Nä, men som sagt så har jag sitter mest och slappar med mitt värkande ben och jag veta gudarna hur jag ska göra för att få nån värme i de. jag har mina mjukisbyxor, jag har benvärmare under och mina myspystofflor jag fick i julklapp på mig. but still, de känns som lederna vill krampa ihop, dra ihop sig. Musklerna dra ihop sig.  Har tage en skållhet dusch, men ja när jag kom ut från mitt ångande badrum så tog de inte lång tid innan de började igen. Börjar bli väldigt less. Inte smärta så jag håll på grina eller känner att jag inte klarar av att använda benet, men det är så oerhört obehagligt. för det går rakt i genom hela benet, speciellt i vaden. Har börja få så här nu varje vinter, lite jobbigt.

Nä men nu får jag fan sluta beklaga mig. Blää jag ska fortsätta slappa. Tro jag ska sätta igång nån film och se om man somna inom nån rimlig tid.

Puss i ljumsken och ha de bra!