Happy saturday! Ja de är faktiskt lite så idag.

Jag kan faktiskt ha trevliga och glada dagar jag med, trots mitt inre kaos.

Jag vakna upp imorse av att telefonen ringer, och det var blomsterbudet som undra om jag var hemma. Vilken surprise det var för mig.

Nyvaken som man var så fick man ta emot en bukett bestående en ros och lite lavendel runtom.

Ingen fick nog en bättre uppstart på denna morgon än jag. Jag har fortfarande ett leende på mina läppar.

Så jag ringde min kära mor och berättade på en gång. Så passade vi även på att tyda med blomsterspråket.
Ja, jag gillar att kolla upp vad allt betyder, blommor, drömmar och spådom. Jag är ju lite av en hokus pokus människa så varför inte kolla?

Och jag fick mig ett ännu mer leende på läpparna efter det, för jag kunde driekt förstå vem som meddelandet kom ifrån, plus att jag fick ett sött sms av den som skickade det fina åt mig.

Ja de gjorde verkligen min dag.

Så nu sitter jag här och tar en liten stunds vila efter att ha hålle på inne i min klädkammare och möblera om och organiserat om lite där. Kan väl säga att fullt nöjd är jag inte, då jag inte har det jag egentligen vill ha där, men nöjd med den insats jag gjort av det jag kan göra. Tror att det kommer bli mycket bättre nu i alla fall.

Jag önskar jag hade mer pengar som jag kunde spendera på lite inredning och detaljer. Ja, det är lite av min hobby, samma som att måla, laga god mat, musik/karaoke, och bara få göra nått kreativt.

Så med en cuba libre i min hand och lite jazz i bakgrunden så ska jag väl fortsätta med mitt. Lite senare så ska det inventeras klart. Ja alla kläder och grejjer som hör firman till.

Det är bara att höra av sig till mig om du/ni är sugen på att handla, för de finns kvar.

Ha en fortsatt underbar lördagsafton!

Ciao!   

Jag sitter här, i min ensamhet, lyssnar på diverse musik, chattar, och tänker en massa.

Dricker saft ur ett vinglas, bara för känslans skull.

Mina ord, är numera få på denna sida, för jag vet inte vad jag ska skriva. Men tankar spinner nästan var dag. Jag jobbar på så när jag väl kommer hem på eftermiddagen orkar jag inte bry mig. När jag väl få en ledig dag sover jag bort den. Jag drömmer så kopiöst mycket. Mycket och blandat. Drömmar blandas ihop med varandra och jag kommer senare inte ihåg dem när jag väl vaknat.

Förutom, den dröm jag vaknade hastigt ifrån vid halv fem tiden i morse.

Den var inte trevlig, men inge farlig heller.

Helst skulle jag bara vilja glömma den som alla andra konstiga drömmar. Jag blandat ihop miljö och människor som finns och funnits i mitt liv hej vilt i mina drömmar. Och ibland vill jag kunna komma ihåg dem, men nej. Så varför får jag inte glömma denna jävel då?

Mitt liv är fortfarande tungt och jag erkänner att jag fortfarande önskade att jag kunna fått lyckas med mitt väldigt extrema försök i somras, för då hade jag sluppe all skit som komme efter.

Jag önskar jag kunde bli fri skulderna, fått leva mitt liv som jag själv vill. Slippa väntan! Ja väntan är nog värst.

Tror de känns som mest tungt nu med, då våren är på infart. Ja, nätterna är ännu mörka och mycket kalla men jag känner hur allt börjar vakna till liv, medan jag själv vill gräva ner mig nånstans och försvinna för en stund.

Men ack, jag får fortsätta kämpa på. Jag är lyckligt lottad som har ett jobb att gå till, även om de är bara nån dag hit och nån dit, och lycklig lottad att jag har mina vänner som jag kan prata med. Att jag har min familj, som är inte längre bort än ett telefonsamtal. Att jag fått hjälp av en godman som hjälper mig med att komma på fötter igen, och att jag har min psykolog att prata med.

Ja, egentligen så är jag lyckligt lottad, men jag känner mig till och från vääldigt långt ifrån lycklig.

Även om jag är mycket kring folk, så är jag väldigt ensam inom mig. Ensam och tom.

Trots mitt klagande så är jag vääldigt tacksam för allt jag fått lära mig, för alla jag fått lära känna och för allt som ges. Det är de simpla tingen i livet som faktiskt räknas. Och det kan vara allt från att få betala en räkning till att få en bit bröd, till en varm och go kram.

När jag jobbar med mina äldre, så finns det inge bättre än att få både ge och ta en kram. Det piggar upp dem, och det piggar upp mig.

Så glöm inte att krama om dina vänner med. Jag har vare dålig på de själv, men lär mig, mer och mer. För många gånger, vill man enbart bara ha en kram. Inga ord, inga förklaringar, inga råd, inga gåvor, endast en liten varm kram.

Så jag avrundar här med att skänka er alla en varsin varm bildlig kram!

KRAM!

Hej hopp.

Jag tänkte skriva här så alla som är nyfiken på hur de gick för mig i tisdags kan läsa här, för jag orkar nte skriva till var en hela tin.

Jag var ju in till tinget, och de var för att de skulle skickas in nått papper på strafföreläggandet som jag skulle fått men aldrig fick så då gick de till rätten istället. Jag fick träffa mitt målsägandebiträde innan, som inte ha hand om just detta och berätta lite hur jag skulle gå tillväga då jag ej hade nån försvarsadvokat.

Allt gick bra och det hela var över på en halvtimme. då räkna jag in både rättegången och domen. Jag fick ett straff eftersom jag erkänt att jag gjort dessa repor på bilarna. förklarade även att jag inte tänker ge något skadestånd då de är jag som stått för dem.

Men, visst jag kan ta straffet för att jag gjort dådet. Jag är en rakryggad person.

Så jag fick 80 dagsböter.

Allt gick väldigt bra, och Ida som följde med mig tyckte jag gjorde det bra.

Aja, nu blir det bara att invänta resterande skit som skall komma. De kan bli mindre skoj, men ändå längtar jag tills att det är över för jag vill ha ett avslut nu.

Jag håller på att ordna upp mitt liv nu ordentligt så varför inte få ordning och avslut på det som komma skall?

Ja, kanske att jag kan bli till den jag en gång var, fast 3 gånger så mycket bättre.

Mitt självförtroende ökar hela tiden, även fast mina gråa dagar än är många.

Ha nu en fortsatt trevlig tors. Det ska jag och Keila i alla fall ha.

Må du vila i frid och jag hoppas att du får det mycket bättre nu.

Det förtjäna du! Jag har tänkt på dig så mycket, och faktiskt hoppas att du skulle få sluta lida.

Du har vare en väldig kämpe. Tacksam för smulan och med ett leende på läpparna fastän du inte alltid orkade.

Även fast jag inte känt dig alldeles för länge så har jag tagit dig nära.

Du var lättsam att prata med, skratta med,.

Jag är så stolt att jag fick vara en liten del av det liv du levt.

Kommer aldrig glömma våra mornar med kaffe och macka, eller allt de andra heller.

Jag saknar dig, och jag vet att du har berört många.

Må du nu få träffa dem, du inte fått träffa på ett tag och må du komma och hälsa på nån gång.

Gör jag tror inte att du är alldeles för långt borta.

Må du få rida på en häst, lyssna på din favorit musik och med stolthet bära de kläder du vill.

Jag ser rent framför mig.

Jag vaknade i natt, av knackningar i väggen.

Och redan då förstod jag vad det var frågan om.

Du har en plats i mitt hjärta och de kommer du också alltid ha.

Jag skänker mina tankar åt dig och dina närmaste.

Sov gott!

God afton.

Jag får väl säga att jag mår lite bättre idag. Jag fick mig en skön sovmorgon idag, men jag vaknade nån gång imorse och de var säkert kring den tiden jag brukar kliva upp. Tror jag har en inbyggd klocka nu på när jag sska kliva upp, så länge det inte är nån jobbdag hos hemtjänsten med.

Skönt att sova ut lite, men samtidigt blir jag ju så lätt slapp med.

Ja jag sticker inte under min stol är lättjan i mig är stor då jag är här hemma, men då jag arbetar så finns de mycket energi. Kanske ibland för mycket med. Men men. Ja jag har har fått jobba idag med, fast inte som personlig assistent, utan på hemtjänsten.

Fick en kvällstur,  och jag gett ju säga att det var riktigt trevligt.

I början på kvällen så vare rätt lugnt och jag fick till och med en härlig surrstund med en av tanterna. Ja, de är så roligt när man får höra lite historier om deras liv och tycker nästan synd att man inte kunde som samla ihop sånt. Jag vet att de har surrats förut inom vårat arbetsteam hur kul de hade vare om man kunde ha fört vidare dessa. Så mycket som man kan få lära mig och tänk vad mycket som kommer att gå förlorat.

 Ja jag trivs där jag jobbar, även om de blev lite jäktigt och småtungt på slutet. Men samtigt, vilken jobb har inte sådana dagar?

Så nu när jag nästan var hemma efter detta arbetspass, och komer till korsningen på min gata, så känner jag det välbekanta trycket i bröstkorgen. Ja självklart så kommer den där kära ångestklumpen och gör de lite smått jobbigt  att sparka sig hem de sista hundra meterna. Tur nog, har de gått över, men, jag vet att den kan komma, när som helst. Jag hatar verkligen de där.

Allt för att ligga och irritera en.

Ja igår, vare ingen bra kväll för mig, fast jag hade haft de ganska så trevligt ändå på dagen. Tur nog, så somnade jag väldigt fort. Jag gick och la mig med NCIS igång och ögonbindeln på. Har kommit fram till att de är en rätt bra grej.

Aja, nu ska jag göra likadant och ställa klockan, för imorrn ska jag göra ett långpass på Hemtjänsten igen. Den hemtjänst som blev utsedd till Sverige Bästa, 2012! Där ser ni. Förstår ni nu att man trivs? Ja de gör jag!

God natt!

Tårarna faller sakta på min kind och tankarna snurrar mest bara runt. Jag mår illa.

Rastlösheten i kroppen tränger sig fram och jag blir samtidigt väldigt matt.

Jag önskar bara att jag hade mer självdisciplin, mer ork och mindre ångest över att ta itu med saker och ting. Jag är så less att vara nere på botten. Så less på att ses som ett offer, att se migsjälv som ett offer.

Jag längtar bara tillbaks till den bekymmerslösa tiden.

Allt skulle vara så skönt att få ett avslut på allt detta. Få lägga allt bakom mig och börja leva igen. Få ha den där möjligheten att köpa de man vill utan att behöva tänka att de där var egentligen dumt av mig.

Jag tänker tillbaks ganska ofta nu, att tänk om jag kunde gjort om den där natten förra sommaren, hade jag gjort om allt, och gjort de rätt.

Då hade jag inte behövt sitta här idag, och gå igenom saker i mitt huvve, om och om igen.

Jag känner mig så dum, så korkad, så äcklad av migsjälv. Äcklad av andra.

Även om inte mina tårar längre faller på kinden så finns dom där, och jag håller masken uppe.

Jag kan ju inte visa längre för andra att jag egentligen inte mår så bra som jag mår. Jag får inte visa mig svag. Men jag orkar inte.

Många nätter ligger jag bara och vrider mig, fast jag inte ha några tankar alls, och när morgonen kommer vill jag inte vakna.

Musik, ojoj. Lyssnade på en låt idag som bringade faktiskt fina minnen, och de jag lägger mest tanke åt är faktiskt den där lilla tjejen som trots allt fastnade i mitt lilla hjärta. Hon får mig fortfarande att le.

Ja de är de finna minnen som fuckar upp hela min hjärna just nu. De blandat med allt de andra.

Men jag antar att det är bara att gråta ut en skvätt, sätta på sig smilbanden och låtsas att man orkar mer än man gör.

Tur att jag Keila här, som just nu har en förälskelse med sitt oxben hon fick i julklapp av min matte.

God natt

Nu vare ett tag sen jag skrev här men tyckte de kan vara lite roligt att uppdatera sig lite granna.

Jag mår bra, nog fast de finns tunga dagar då man hellre vill dra täcket över yga. Ja. vem ha inte såndana dagar?

Jag fick i alla sova 14 timmar i natt, plus att de blev ungefär 4 till mitt på dan. Riktigt skönt måste jag då få säga. Ha vare ganska mycket de senaste så skönt att få kunna slappna av lite mellan varven. ja jag ha hunne med ganska mycket idag med.

Var ju som vanligt hos min brukare imorse och då bestämde vi oss för att jag skulle ta och hjälpa till med garderoben hennes. Ja under fritid altså. Ganska roligt att få hjälpa till, speciellt då man får så mycket tacksamhet efteråt. Så efter att jag kom hem vid halv sjutiden, så hann jag bara varva ner lite lätt innan Malin hörde av sig och önskade lite hjälp med flytt. Lätt på. Så vi packade våra bilar fulla med kartonger och säckar sen drog vi ut till hennes nya place.

Blir riktigt bra de där.

Så nu sitter jag äntligen hemma, haft en snabb-besök här nu innan de är dags att göra sig klar för morgondagen och sova.

Ska jobba två jobb imorn och på tors. Sen en långdag på fred på hemtjänsten.

Tur att man trivs på sina platser, och tacksam att jag får jobba. Det behövs. De dagar jag haft då de vare lugnt, händer ingenting för mig, och tankar vill mer än gärna snurra igång i onödan.

Så nu sitter jag och längtar till juletid.

Jag ska åka ner den 21:a dec ner till Sollefteå och familjen, för att sen den 22:a gå på min brorssons dop. Ska bli så roligt att få träffa dem innan jul och hinna önska dem en god en. Ska även hinna med en sväng hos farsgubben med och fira lite med mamma och lillasyster.

Sen ska jag på väg ner hälsa på mormor och morfar och göra fint på deras grav med, och önska dem en god jul. På vägen hem ska vi väl sväng förbi hos storasyster och önska dem.

Så ska min mor fira julen med mig här i Dorotea. Blir roligt det. Synd bara att alla mina julsaker, förutom grana och lite kulor är inte med mig längre. Mitt ex, ha lyckats få med sig det. Saker som jag gjorde som barn, lite granna som jag fått i från mormor och saker jag verkligen tyckte om. Men men, what to do? Cry a tear and get over it. Sucks though!

Men julen kommer bli bra i alla fall. 

Vi får se hur mycket energi jag kommer att lägga ner på att skriva här. Händer säkert nån gång då och då. Men inte mer.

Ha de så gott och ett trevligt december på er alla!

Nu är jag i Övik, hemma hos min syster, och umgås med henne, nicklas och john.

Känns oerhört udda att vara tillbaks i stan.

nu får vi se vad denna helg kommer att erbjuda.

SOOOO LONG!