Jag känner mig just för tillfället väldigt tom. Som ett stort vakuum har samlats kring mig. Jag är lite förvirrad och tom.

Inte mycket som existerar som gör att jag kan uttrycka mig.

Känns jäkligt trist, jag vet inte om de har en bidragande faktor för de som händer omkring och det jag gör.

Men jag lever i ett vakuum. Vissa dagar och stunder finns de mycket känslor inspiration och liv och död omkring mig, men vakuum. ja de är vad som är.

Tomhet.

Yeeay, idag ska Jocke servera grillat. Kommer bli jäkligt gott måste jag då säga. Längtar tills jag får sätta tänderna i den där grillade kycklingfilén. Mmmm Längtar.

Sen har jag väl inte så mycket mer att berätta om. Ganska händelselöst sen sist jag skrev.

Ja jag trodde att jag hade missat bussen men de var bara den som tog lite tid på sig så jag är nöjd, för jag kom hem.

Så började jag även läsa en bra bok på vägen hem. Köpte "Skamfläck" på Ica innan jag åkte hem. En uppföljare till "14 år till salu".

Kommer bli intressant och läsa.

Ha de så gott.

Jaha, då har fikat en liten men mättande luncht på konditoriet i Vilhelmina. Det är ett ganska trevligt ställe med bra varor. Ja jag åt en fuccacia med kyckling och bacon och creme fraiche till. Sen är ju en måltid aldrig fulländad utan en coca cola. 

Så nu sitter jag här och jäser och funderar på vad man ska hitta på fram till klockan 14 då bussen hem går.

Så jag passa på att kludda lite här medan jag har inget att göra.

Igår hände inte så speciellt mycket.

Fick dock ett samtal från Gunnel att farmor har blivit sämre igen. Tydligen så sluddrar hon också nu, men lika pigg i bena för de. Ska se om jag kan ta mig upp snart igen ocn hälsa på och även hjälpa dem. Jag vill gärna finnas där så. Det är ju ttots allt den enda äldre jag har kvar. Sen är det ju alltid skönt att få lite miljöombyte. Jag gillar att vara på resande fot. Som jag sagt förr, så tror jag att jag har lite av den där zigenarsjälen i mig. Just att vara rastlös och aldrig kunna ha en fast punkt. Resterande de är inte jag. 

Nä nu är de stora frågan, vad sjuttsicken ska jag hitta på nu?

Medan jag funderar ut de, så får ni ha de så gott

Att åka buss kan vaa mycket rogivande och trevligt.

Men det finns ju dock några mindre "issues" som kan göra en längre resa lite jobbigare.

Det finns till exempel, hostar och snorar en person kan man räkna med att det finns fler som gör det, och de som hostar håller sällan sina bacilusker för sig själva utan hostar utan att hålla för munnen. Mycket äckligt och jag mår illa varje gång jag hör nån hosta.

Sen har v alla skolungdommar som en ska brottas om plats med. Ja det finns vissa tider på dygnet då bussen går, då det blir över befolkat med dessa mäniskor. De som är bra det är ju att de blir fullt, men ack vad jobbigt det är. Tjatter, skrik, olåt och allmänt störande. Ja till och med på min skoltid hatade jag fulla bssar med skolungdommar.

Ja visst att jag också haft mina stunder då jag vare "dampig" och det kan min busskompis hålla med om, så trivdes jag då jag kunde få lägga igen mina ögon och vila den biten till och från skolan.

Som, ska man lyssna på musik, gör det med hörlurar och inte alldeles för högt, för det stör. Håll dig lugn sitt på din plats så busschafförn slipper skrika åt er att sätta er ner. Det gör han nervös och det är INTE en bra egenskap då man kör. Jag vill inte att de ska gå åt helvete bara för att ni inte har vett nog att sitta still och prata i lugn och sansad nivå.

För det är klart att man ska kunna prata med sin busskompis och dela upplevelser, när man reser.

Sen kommer vi även till ett väldigt känsligt ämne.

Invandrare.

Ja vad kan man säga. Jag åker buss, och de gör både vi vanliga svenskar, skolungdommar och invandare.

Jag som "vanlig svensk" är snart i en minoritet i bussen, om vi bortser skolungdommarna. Jag förstår att den vite mannen hellre tar bilen numera, och jag hoppas att länstrafiken västernorrland lyckas värva nya "svenskar" att åka buss. Ja de är inte så många.

Idag då jag satte mig på bussen så vart de väldigt mörkt och de surras runt omkring mig på så många främmande språk att det gjorde mig väldigt obekväm. Ja, de lever här och ja de håller på att lära sig det svenska språket, men ärligt hur mycket anstränger de sig då de fortsätter prata med sitt egna språk på fritiden överallt.

Jag som "vanlig svensk" känner mig väldigt liten och vill helst av allt hoppa av bussen skulle gärna kunna gå hem, om det inte vore att de var så långt och sån tung packning.

Jag har inte haft problem med invandrare, men min syn på dem, blir tyvärr sämre och sämre. Jag som är infödd, får kämpa och åter kämpa, men när de inte vill lära sig språket eller våra seder, blir jag besviken och ledsen. Till och med arg, för tydligen så kan de ju inte lära sig regler heller. Man tar inte MIN tvättid, oavsett svensk eller inflyttad.

Men åter till bussresandet.

Ja jag klagat nu en hel del, men det finns också fördelar.

Du slipper alla kostnader med bil och du har chansen att träffa gamla bekanta. Som jag gjorde idag. Det är ett riktigt plus.

Jag hinner både vila, fundera klura och förbereda mig för saker och ting.

Det är dock så synd att det dras in på kollektiv trafiken och de gör det näst intill omöjligt för folk att ta bussen. Så jag tycker att det är dags att göra om tidtabellerna så det gör att fler kan ta bussen, och då menar jag även för oss som bor mitt ute i ingenstans.

Jaha då har jag landat hos mamma.

Hon är ute med hundarna medan jag och carro håller oss inne från regnet.

Satte på lite kaffe så vi kan ta oss en kopp allihopa innan de är dags för mig att avgå till bussen mot Dorotea.

Fy vad tiden har gått fort egentligen. Tycker att jag nyss kom ner. Men samtidigt så känns de skönt att få komma hem.

Very well dags för att vara lite social. See ya.

Jaha, ja då är det gammåndan igen.

Tråkigt väder och humöret känns så där. Antagligen för att vädret är så trist.

Ska snart ta och börja packa ihop mig själv, kolla runt om de är nått man ska ha med sig, och sen göra sig iordning för att köra ner till Sollefteå först och lämna en bil. Så hinn man surra lite med lillasyster och mamma med. Sen bär det av hem igen.

Sen fick jag ett väldigt trevligt samtal igår.

Från en som undrar hur det går för mig och berättade att dörren står alltid öppen om det skulle vara något. Det känns skönt att veta. För man vet aldrig då man kan behöva en annan väg ut. Nä men det känns allmänt skönt att veta att de finns dom i ens närhet som faktiskt kan finnas där. Hoppas att deras resa går bra nu.

Nä jag har nog inte så mycket mer att förtälja.

Ni får ha det så bra så länge. Hej