Hon stod där på scenen med blicken ner i golvet! De få små röda ljusen som riktades åt olika håll i den mörka atmosfären gjorde hela scenen magisk och mystisk.
Precis som hon hade vela ha den. Hon skulle göra ett dansnummer med mörk tung musik! Hennes kläder var svarta och pösiga och hennes svarta hår glittrade av silver spray! Hon var silverglitter sprayad över kläderna också. Hon hade intensiv röd ögonskugga med röd rouge som lyste som ett stopp ljus mot hennes bleka hy!
Läpparna hade en mörk kant som drog in sig färg mot rött längre in.
Hennes naglar var långa och mörka.
Runt omkring henne stod kistor och koffetar som var mörka med levande ljus lite överallt. Vinröda gardiner hängde som dekorationer lite här och var.

Detta kunde göra publiken både rädd och intressead, och publiken bestod till hälften "samhällets utstötta" och andra hälften till barnfamiljer.
Varför så blandat? Jo för denna gala bestod av ena halva mer barnvänligt och den andra halvan mer mörk och tung.

Hon stod där, nervös, inväntandes på de trummor som snart skulle bryta tystnaden.
Hon bet hårt och drog in naglarna i handflatorna. Denna nervositet fick inte ta kontroll över henne!

BABBANG! BABBANG

Efter de andra slaget tittade hon fösiktigt. Hon såg inget mer än svärta.
Lugn och förförisk musik närmade hennes öron! Mjuka rörelser med armarna började hennes tyg på tröjjan fladdra mjukt och lugnt.
Musiken började ta i och hon for som en demon över golvet.
En, två, tre, fyra personer till kom indansandes runt i en cirkel om henne.
Hon kände sig fri, hon kände sig elak, äntligen förmågan att kunna visa vad hon har åstadkommit. Hon kände sig inte längre mänsiklig.

Publiken satt tyst och tittade på. Såg på när dessa omänskligt unga varelserna dansade runt på en mörk scen. Hon där i mitten. Den enda som lyste upp allt. Åh, hon rörde sig så underbart vackert.

BABBANG BABBANG!

Dörrarna runt om kring slogs upp!
Publiken tittade förskräckt bak men de på scen fortsatte som om de vore i en trans.
In kom ännu fler väldigt ljushyade männsikor.
De gick hypnotiskt mot scen. En av dem. Han i mitten, han med halvlångt vågigt hår följde med i rytmen och gick upp på scenen och tog henne.
Dansen blev avbruten och musiken ändrades smått eftersom till en mer snabb rytm.
Han tog hennes hand och förde henne runt över golvet magiskt.

Publiken satt som förhäxade och kollade på hur de främmande varelserna vandrade in och tog över det hela.
Ingen förstod något och väntade spänt på vad som skulle hända.

Ett steg, två steg, tre steg och de var två decimeter ovanför marken. Hon märkte inget, utan följde med förföriskt med honom runt på scenen.
Han var så vacker i hennes ögon och hon smalt innombords.
Hans leende var något så magiskt när han samtidigt var smått skrämmande.
Varför kände hon inte igenom honom? Hon borde ju nästan kunna, eller?

De främmande vareleserna runt scenen besteg den också och tog en varsin partner och tillsammans gjorde de sig mycket bra ihop! Plötsligt då röster i musiken kom, så svävade huvudpersonerna närmare och mimade perfekt efter.
Hon visste inte vad låten va men hon kunde på något sätt den ändå.

Hon började bli rädd nu.
De andra runt omkring dansade harmoniskt efter rytmen som om de kunde den perfekt. Inga felsteg togs, inga ord utgjordes fel.
De var alla perfekta.

När sedan låten började tyna ut växlades en annan låt in. Bara musik!
Hon kom ner på scenen och sattes in i en stol. De främmande gick lugnt och härligt bort från scenen. De andra följde med.
Plötsligt så började han sjunga klart och vackert med musikens takter.
Han sjöng till henne!

"I see hell in your eyes! Taken in by surprise!

Touching you makes me feel alive
Touching you makes me die inside"

Hon kunde inte mer än nästan svimma. Han var magisk, han var perfekt och så himla i hennes smak! Han sjöng till henne.

Han drog upp henne med en hand och dansade runt vackert med honom samtidigt som han sjöng! De levande ljusen gav ifrån sig mer ljus och de andra lamporna försvann! Hon glittade vackert i ljusens sken och han sken som en vacker och oemotståndlig demon!

De andra varelserna var nu nästan borta med de andra. Ingen publiken la märke till dem, utan satt fastklistade med blicken mot scenen!

Han sjöng och dansade med henne till slutet började nära sig då även han började dra sig bort från scenen. Han lyfte sig själv efter ha släppt den dansande lilla varelsen. Samtidigt som hans sång tynade bort med musiken så fortsatte hon med dansen, nästan ofrivilligt. Väldigt få i publiken märkte av att han svävade bort mot dörrarna. Håret på hennes flög snyggt med den nätta kroppens rörelser. Tyget fladdrade skrämmande och ljusen började släppa sitt skenande.

BANG!

Där slog dörrarna igen och hon föl ner på knä. Låten var slut och publiken reste sig, gav appålder och visslingar för ett underbart nummer.
De fyra andra kom inspringade på scenen ingen och bugade sig med henne och försvann.
Vart det främmande vareleserna? Ingen visste. Ingen visste vars de kom ifrån och varför de kom?
Enda hon visste var att han, den halvlånghårige killen var nu hennes dröm för en lång tid framöver!

jaha.. då har man vare lite hundvakt!

Ja jag hjälpte gunilla lite idag med att gå ut med hon och så.

Lilla Nisse-kisse har ju fått åka ner te vetrinärn idag.

men men.. de var skoj.

Vi tog en långprommis upp te pappa idag iaf!

Och hon var glad för de!

Sen fick vi skjuts ner te gönilla sen.

Där fick man sig en bit mat så man blidde mätt i magen,

sen har vi mest sutte och surra.

Nu är man hemma igen.

Ska nyta kanal

Är ju tv! hehehe

Puss på er!

Nynnar med efter varje sträng och känner hur toner forsas genom en kropp av rädsla, besvikelse och sorg.
Varje danssteg tas av bara fötter i ett mörkt av hav av längtan till honom.
Varje mörk ton anges sig vara döden och varje ljus ton det lilla liv.
Allt äro borta. Borta med den bomb som släpptes för länge sedan. Ensam står kvar i ett mörker. Står kvar i en jord av svart dimma. Inget att andas.
Inget lever, men tankarna är kvar. Kvar i själarnas föreviga sorg.
Du stod där. Du var mitt skydd. Du var mitt luft.

Du var den som släppte den bomb över oss!
Innan vi lägger oss till vila kommer en saknad av honom. En saknad som inte kan repareras. Lugnt jag ser droppar av röd färg falla. Falla ner i det mörka.
Du var den jag älskade. Du var den person, den person som gav glädje i livet. Den person som gav människan känslor.
Allt äro förgånget! Står kvar i det mörka, gråter i floder,

går över de kullar av liknande berg innan den bomb släpptes ner på marken.
Varför?

Var ut igår. Med sanna, emma och jenny!

Thanks for a pleasure eve.

Måste vi göra om nån gång, fast göra allt lite bättre den här gången.

Hehehe.. ^^

 Ja igår var man lite chafför. ^^,

Cattis och Pasi hade lite skojdart igår.

Så syster frågade om inte jag kunde skjutsa henne och härnan.

Ja varför inte. Hade ju som inge annat för mig så.

Sen fter man släppte av dem så åkte ja ju te lillasyster med john.

Så satt man där. Fick sig en bit tårta och en bit mat!

Men hon satt för de mesta i telefon, eller iaf till innan Johnnyboy came to town!

Sen åkte man vidare. Hälsade på Sanni en sväng. Kajsa var där också.

Så for vi ner te den stora staden och lämnade Larsan längs vägen. Han var som jobbig! Hahaha, nä jag bara skoja!

For på affuren! Inhandlade lite dynga, For vidare hem.

Sen ville min bror att vi skulle hämta lillen!

Ja de gick väl bra förutom att de tog ju som evigheter innan de kom ut.

Både jag och Gunilla började bli irriterad.

Jag för att jag satt i bilen och vänta, och syrran för att han skulle tydligen spela sen länge tillbaka. Min bror är ju som han är.

Men de anlände ju till slut.

Sen blev nån timmes kasning och sen var de allra flesta klar för att åka hem.

Syster hade ont, och de är ju förståeligt.

Och de flesta var trött. Inklusive jag!

Men nu är de ny dag! Med nya tag!

Sitter nu med en kopp kaffe.

Ska snart hoppa in i duschen, göra mig någt att äta.

Sen ska man nog plocka ihop allt och dra hem te sanna sen.

Ska ut ikväll!

Feest!

Hahaha, ja tårtan får symbolisera fest! Fast de blir nog ingen tårta idag.

*Suckar djupt och deppar ihop totalt*

Hehe...

Sen har jag fått en låt på hjärnan som vägra sluta snurra.

Kommer inte de sluta snart har jag nog kört sönder låten och de vill jag inte!

Sanna vet vilken låt jag tänker på.

Ni andra får gissa!

Aja..

Nu ska jag ta och göra nån nytta!

Pusss på er!

Citering som lät roligt ;)

 Ja, nu har jag sutte och fått en bit tårta hemma hos pappa.

Göttans.

Ångermanlandsstubben.

Jessi den tyck du om. ;)

Nu sitter man och uppdaterar livet stora 

trista nyhet.

Undra om carro ska få ta och ge mig en kopp kaffe.

Se om de finns nå mer man kan stoppa in i kakhålet.

Hehehe...

Angående huvudvärken så ligger den fortfarande och småirriterar.

Även fast jag tage mig lite migränmedi.

Aja.. märks väl om jag ska dö eller inte.

Aja.. vi hhöres!

Pussssssssss

jessi ringde precis.

Lyllo henne som ska få så mycket tillbaka..

Hmm själv lär man väl hamna på nån restskatt eller nått.

aja.. har nyss duschat så man ska göra sig klar att kunna åka ner te stan

Ska ta ut nå pengar sen gett jag in på apoteket.

Alvedon hjälper inte längre mot min huvudvärk...

Har nu haft så här ett par dar.

Igår natt slog migränen till som fan.

Fick inte behålla mycket. Hua hua

Hemska tider.

Men kiwan är go hon!

tur att jag har henne iaf.. hihihi

Pus på er!

Är verkligen ur fokus idag.

HUvudvärk hela dan, ena stunden ashungrig andra stunden är man mätt.

Lite bakis också.

Tankar springer runt runt i nån typ av marathon i huvvet på mig.

Blir tokig!

Hatar våren!

Liksom marken tinar fram så tina mina grubblingar fram.

Det bubblar fram nästan okontrollerat.

Hatar verkligen våren!

Så mycket som börja kännas.

Minnen till tusen. Nä fy fan!

Nu ska man försöka sova lite igen.

Puss!